MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 6 juli 2025

söndag 6 juli 2025

Så slipper du fästingbett i sommar

publicerad 6 juni 2025
– av Redaktionen
Ta hundpromenaden på väl upptrampade stigar för att minska risken för fästingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna.

Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En studie från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme.

På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 18 maj 2023.


Vitlök

Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet visade att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett.

Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök.

Eteriska oljor

I en studie från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin.

Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar.

De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera, säger han till finska statskanalen Yle.

Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt.

Kokosolja

Enligt insektsforskaren Anders Lindström ska laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En studie från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan.

Rosmarin

En studie från 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin:

Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.

Knep som inte fungerar

Skaffa höns

Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.

Bärnstenshalsband

Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.

Plocka bort fort

Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson enligt Land.se.

Undvik fästingar på gården

Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ.

Vidare kan man också skapa en ”fästingbarriär” med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred.

Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden, säger Backman.

Djur

Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.

Fästingsäkra tips

När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget.

En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet.

Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.

Fästingar (Ixodida) är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur, fåglar och även reptiler samt groddjur. Det finns två större fästingfamiljer, hårda fästingar (Ixodidae), med fler än 700 arter i världen, och mjuka fästingar (Argasidae), med omkring 200 arter. I Afrika finns också en fästingsfamilj (Nuttalliellidae) där det bara förekommer en art, Nuttalliella namaqua.

I Sverige har man hittills hittat 20 arter. På finlandssvenska kallas fästingar för skogsbässar.

Fästingar har många naturliga fiender som exempelvis vissa skalbaggar, enkelfotingar, fåglar, vissa spindlar och myror som äter fästingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Extinction Rebellion: Den totalitära aktivismens gröna förpackning

Klimatöverdrifterna

Extinction Rebellion utmålar sig som en folklig motståndsrörelse - men stöttas i verkligheten av hedgefund-miljardärer och Hollywoodkändisar. Nya Dagbladet har granskat den obskyra rörelsen som har täta band även till svenska Miljöpartiet.

publicerad 4 juli 2025
– av Markus Andersson
Extinction Rebellions aktioner har hyllats och kritiserats.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Extinction Rebellion är en av de mest profilerade klimatalarmistiska aktivistgrupperna internationellt och är även aktiva i Sverige. Det som går som en röd tråd genom gruppens krav är radikal utvidgning av statsmakten och totalitär kontroll av medborgarna.

Bland annat har aktivisterna som målsättning att ”pressa” världens regeringar att utlysa undantagstillstånd – ett ”klimatnödläge” – och att de framöver vägleds av vad man benämner som ”medborgarråd för klimaträttvisa”.

Extinction Rebellion, förkortat XR, har sedan oktober 2018 genomfört olika former av uppmärksammade aktioner i Sverige i syfte att skapa press på makthavare att införa radikala klimatpolitiska åtgärder. Aktionerna innefattar bland annat blockader mot vägar och byggnader, hungerstrejker och olika former av ockupationer. Många av gruppens aktivister har också gripits för att ha stört den allmänna ordningen.

På sin hemsida deklarerar svenska XR ett krav på att regeringen omedelbart utlyser ett ”klimatnödläge” och ”ändrar alla politiska beslut som inte är i linje med detta”.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 23 juli 2022.


Man kräver även att regeringen ”fattar rättsligt bindande beslut för att minska koldioxidutsläppen till nettonoll” redan innan 2025 och driver även på för globalistiskt inriktade lösningar som ska säkerställa att ”den globala ekonomin inte överbelastar planetens resurser”.

Masker och ”konstnärliga uttryck” är vanliga inslag i XR:s aktioner. Foto: Pressbild

XR vill även att regeringen i Sverige inrättar och ”vägleds av” ett särskilt ”medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet” för att ”möjliggöra de djärva och omedelbara förändringar som är nödvändiga”. Man menar att Sverige bär på en ”historisk skuld” för utsläpp och att man måste stötta andra länder utan sådan skuld.

Sverige har en historisk skuld av höga utsläpp av växthusgaser som måste kompenseras genom en snabb omställning till ett fossilfritt samhälle. Samtidigt måste Sverige stötta länder som inte haft samma historiska utsläpp i att utvecklas mot fossilfri välfärd… Sverige måste erkänna att klimatkrisen drabbar ojämlikt, motverka dessa orättvisor och arbeta för ursprungsbefolkningars rättigheter och människor i det globala syd”, skriver man vidare.

Nära band till Miljöpartiet

Extinction Rebellion grundades i maj 2018 i Storbritannien av molekylärbiologen och miljöpartisten Gail Bradbrook och tio andra aktivister. Bradbrook har varit engagerad i miljörörelsen sedan tidiga tonåren men har också varit i återkommande blåsväder för en hycklande livsstil – bland annat efter att det framkommit att hon kör en dieselbil och åkt på lyxresa med flyg till Costa Rica. Bradbrook menar själv att hon fick idén till XR efter psykedeliska upplevelser.

Grundaren Gail Bradbrook anklagas för att vara en hycklare. Foto: faksimil/The Sun

Även i Sverige tycks XR till stor del locka radikala tidigare miljöpartister och stöttas även av aktiva högt uppsatta företrädare för partiet. Riksdagsledamoten Rebecka Le Moine – som också var den kandidat som efter Märta Stenevi fick flest röster till posten som partiets kvinnliga språkrör, menar exempelvis att Miljöpartiet måste vara mer ”lyhörda” gentemot Extinction Rebellion. Angående gruppens krav om att utlysa klimatnödläge och införa ett medborgarråd för klimaträttvisa menar hon att ”det är jättebra budskap som jag tar till mig”. Hon menar även att Miljöpartiet har det gemensamt med XR att man stödjer civil olydnad som politisk metod.

XR använder civil olydnad för att ligga på och påminna regeringen om att mer måste göras. Jag kan förstå många utav mina partivänners frustration, för vi lägger ner vår tid och vår själ i att förändra politiskt, och det är inte vi som är de politiska bromsklossarna. Men i grunden är vi positiva till civil olydnad och som regeringsparti i rådande miljökriser måste vi kunna tåla att miljörörelsen ställer höga krav och ger kritik. Som miljörörelsens parlamentariska gren har vi mycket att vinna på att vara lyhörda”, skriver hon.

MP:s riksdagsledamot Rebecka Le Moine. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Sverigedemokraten Thoralf Alfsson vittnar också om etablissemangspartiernas koppling till organisationen och hur miljöpartistiska lokalpolitiker lagt ut XR:s informationsfoldrar till alla politiker inför kommunfullmäktigemöten. Han berättar också att en lokal socialdemokratisk politiker deltar i Extinction Rebellions aktiviteter iklädd officiella partikläder.

2020 bjöd Miljöpartiet också in företrädare för Extinction Rebellion till riksdagen för att diskutera partiets ”politik och strategi” utifrån aktivistgruppens krav. Enligt XR stöttar Miljöpartiet deras kamp i stort, och vill arbeta tillsammans även med den radikala klimatrörelsen, men att man ”sitter fast i det politiska spelet” och därför inte kan göra allting så snabbt som aktivisterna från XR vill.

Miljöpartiets tidigare språkrör i Höganäs, Barbro Stigsdotter, är en av XR:s mer framträdande aktivister och har bland annat dömts till böter efter att under en klimataktion ha blockerat trafiken i Stockholm. Hon har också så sent som i februari tillsammans med en yngre aktivist kopplad till nätverket, Josefin Eidrup Dahlberg, försökt stoppa ett flygplan från att lyfta från Malmö flygplats. Enligt Samnytt hade de båda bokat biljetter på SAS avgång från Malmö till Stockholm och ställde sig plötsligt upp i flygplanet innan detta skulle lyfta och läste upp en ”klimatprotest”. De vägrade sätta sig ner och vakter måste larmas. Till slut eskorterades de ut av vakter och kabinpersonal och åtalades för brott mot luftfartslagen.

Stigsdotter lämnade sitt uppdrag som lokalt MP-språkrör så sent som i augusti 2021 – eftersom vissa av hennes partikamrater inte tyckte att hennes aktivism var förenlig med hennes officiella partiroll.

– Jag har inte tyckt att det varit någon konflikt… det blev diskussioner och det var mitt i sommaren. Folk var på semester och till slut tröttnade jag och avsade mig allting, berättar hon.

Barbro Stigsdotter.

Återkommande sabotage

Samma helg som de två kvinnorna hindrade planet i Malmö att lyfta genomfördes ett antal snarlika aktioner på flygplatserna i Arlanda, Bromma, Landvetter, Sturup, Umeå och Ängelholm-Helsingborg där aktivister vägrade sätta sig ner när flyget skulle lyfta eller gav sig ut på landningsbanan för att hindra flygtrafiken. I regel har aktivisterna försvarat sabotagen med att de handlat i ”nödläge” med hänvisning till ”klimatkrisen”.

Gruppens medlemmar har tidigare också limmat fast sig på landningsbanor och även om man själva hävdar att det man gör inte utsätter någon annan för fara så håller experter inte med om den analysen.

– Det är svårt att gradera det i nuläget, men att det utgör ett hot, den saken är klar. Men kan inte bortse från att sådana här saker är allvarliga… Flygplanet befinner sig i ett sådant läge att om man befinner sig i startfasen kan man eventuellt köra över den där stackars aktivisten. Men man riskerar också att skada flygplanet så svårt att man kanske måste nödlanda och orsakar ett haveri och riskerar livet på dem ombord, säger flygsäkerhetsexperten Hans Kjäll.

Aktion mot Landvetter flygplats.

En annan frekvent typ av aktioner som XR ägnar sig åt är att på olika sätt stoppa och blockera trafiken i storstäderna – något som leder till stora förseningar och kostnader för de drabbade.

– Vi befinner oss i en enorm kris. Sverige har lovat att stoppa subventionerna till fossilindustrin till 2023, men det har de inte gjort. Istället har det ökat och det kan ju inte fortgå. Så därför gör vi detta, för att det här är sista vägen ut, hävdar aktivisten Emelie Ribeiro.

Vägblockad i Umeå.

Marscherade med partiledare

I takt med XR:s allt mer frekventa aktioner har även andra grupper som ägnar sig åt mer direkt sabotage etablerat sig i Sverige. Nya Dagbladet har bland annat uppmärksammat hur klimataktivister i maj saboterade minst 142 bilar i Göteborg, där man tömde ut luften i däcken för vanliga svenskar.

Vi har tömt ut luften på ett eller flera av dina däck. Du är säkert arg, men ta det inte personligt. Det är inte du, det är din bil”, skrev gruppen The Tyre Extinguishers på lappar som man lämnade kvar på vindrutorna

Extinction Rebellion har ett nära samarbete med olika välkända svenska vänsterorganisationer och projekt och deltog den 17 juni i en gemensam ”miljömarsch” med bland annat Ung Vänster, Syndikalistisk ungdom och Allt åt Alla. Miljöpartiets språkrör Per Bolund fanns också på plats vid sidan av Grön Ungdom, Greta Thunbergs Fridays For Future och Naturskyddsföreningen.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund har inga problem att marschera med Extinction Rebellion. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Ökänd mångmiljardär sponsrar

2020 tilldelades gruppen Martin Luther King-priset som finansieras primärt genom crowdfunding-kampanjer och donationer från privatpersoner, stiftelser och företag. Bland  dessa märks bland annat den norske näringsministern Jan Christian Vestres familjeföretag Møbelfabrikken Vestre, som skänkt minst 300 000 norska kronor till organisationen. När medlemmar i XR limmat fast sig i det norska parlamentets åhörarbänkar tog han dem dock i örat.

– Att förlama landets nationalförsamling är verkligen inte rätt väg att gå tillväga.

Extinction Rebellions största enskilde finansiär är hedgefund-managern och mångmiljardären Chris Hohn som ligger bakom ett flertal högprofilerade klimatprotester runt om i världen.

– Mänskligheten förstör aggressivt världen med klimatförändringar och det finns ett brådskande behov för oss alla att vakna upp inför detta faktum, deklarerade han i samband med att det uppdagades att han var XR:s största donator.

Mångmiljardären hade 2020 en uppskattad förmögenhet på cirka 50 miljarder kronor och är känd som en av de mest ”aggressiva investerarna” i branschen, men är också involverad i flera skandalomsusade bolag.

Chris Hohn har pekats ut som XR:s främste finansiär. Foto: faksimil/Youtube

Trots att Hohn ger sken av att vara en förkämpe för miljön och klimatet har de företag han varit delägare i samtidigt varit inblandade i grov miljöförstörelse. Canadian National Railway Company, där Hohns hedgefund TCI är delägare, har bland annat erkänt sig skyldiga till att ha spillt ut stora mängder diesel i en flod. Av åklagare beskrevs man som grovt vårdslösa och dömdes i samband med detta till att böta 2,5 miljoner kanadensiska dollar.

Ett annat av bolagets tåg spillde 2005 ut tiotusentals liter kaustiksoda i en flod och dödade över en halv miljon fiskar i området. TCI är också den största enskilda investeraren i Canadian Pacific Railway som också dömts till böter för avfallsrelaterade förseelser och vars tåg i slutet på 2019 spårade ur och spillde ut drygt en miljon liter råolja.

Ett amerikanskt järnvägsföretag, som hans hedgefund också backar upp, är under utredning och misstänks också ha brutit mot miljölagstiftningen och där cancerfall tros ha orsakats av företagets kontaminering med den cancerogena substansen kreosot.

Även politiskt finns en nära koppling till det yttersta maktetablissemanget, där vd:n för hedgefonden TCI (The Children’s Investment Fund Management) Kate Hampton är mycket framträdande inom den ökände ultraglobalisten Klaus Schwabs maktnätverk World Economic Forum och tidigare deltagare i Schwabs ledarskapsprojekt ”Young Global Leaders” – som enligt Schwab själv ”penetrerat världens regeringar”.

Teknokraten och globalisten Klaus Schwab. Foto: WEF-McCrickard/CC BY-NC-SA 2.0

XR sponsras också av ”klimatfonden” CEF (Climate Emergency Fund) som även tagit emot stora summor pengar från oljeindustrin.

– Oavsett om mina resurser kommer från olja eller inte så känner jag att det är brådskande och det är ett privilegium att ge av de resurser man har, kommenterade Aileen Getty, barnbarn till oljemagnaten J Paul Getty i samband med att man sponsrat fonden.

Ett stort antal kändisar har också i ett öppet brev uttryckt sitt stöd för XR, deras mål och aktioner – bland andra skådespelarna Jude Law, Benedict Cumberbatch, artisten Mel B och musikern Bob Geldof. De förmögna profilerna erkänner att de mycket riktigt är hycklare som inte lever som de förespråkar att andra ska leva – men att detta beror på att de är ”fast i den fossildrivna ekonomin” precis som alla andra.

Kritiker av rörelsen har pekat på att XR försöker framstå som en organisk rörelse för folkligt inflytande, men att man i praktiken agerar systematiskt till stöd för ökad globalism och överstatlighet, där statens makt ska expanderas och i ännu högre utsträckning användas för att kunna inskränka medborgerliga fri- och rättigheter.

Många av XR:s aktioner har udda inslag och estetik.

Centralt för alla gruppens krav är en radikal utvidgning av statens makt. Att reducera växthusgaser till nettonoll som en statsledd insats skulle ge regeringen makten att begränsa eller helt enkelt förvägra medborgarna deras friheter att resa, att välja sina egna dieter och friheten att bygga sina hus hur de vill”, skriver den samhällsanalytiska bloggen The Millenium Report.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie belyser späckhuggares våldsamma beteende

publicerad 4 juli 2025
– av Redaktionen
En teori går ut på att späckhuggarna uppfattar tumlarna som svaga och sjuka.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny studie undersöks späckhuggares oförklarliga och våldsamma beteende mot tumlare. Forskare presenterar nu tre möjliga förklaringar till varför djuren attackerar sina mindre släktingar utan att äta dem.

Späckhuggare har under åren observerats när de till synes trakasserar och ibland dödar tumlare (en mindre tandval som liknar delfiner) utan att äta djuret och forskare har länge funderat över vad som orsakar beteendet.

I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Marine Mammal Science, har forskare vid bland annat Wild Orca och University of California Davis Karen C. Drayer Wildlife Health Center i Washington undersökt beteendet i ett försök att förklara det.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 januari 2024.


Forskarna har granskat 78 interaktioner mellan späckhuggare och tumlare i Salishhavet under åren 1962-2020 och kommit fram till tre möjliga förklaringar. Den första är att det handlar om ett socialt samspel, eller lek, för späckhuggarna. Lek mellan sociala djur är vanligt och kan hjälpa djuren att kommunicera bättre.

Utdöende art

En annan förklaring kan vara att det helt enkelt handlar om att öva på att jaga. Späckhuggare jagar och äter ofta lax, vilket kan innebära att de ”tränar” detta på tumlare.

En tredje möjlighet är att det handlar om så kallat ”Omsorgsfelbeteende”, eller ”Mismothering behavior”, där teorin är att späckhuggare uppfattar tumlare som svagare eller sjuka, vilket gör att man vill ”hjälpa” dem. Det grundar man bland annat på att honor observerats bära runt på sina döda kalvar och även gjort likadant med döda tumlare. Att hjälpa andra inom sin grupp är ett vanligt beteende för späckhuggare.

Späckhuggare i nordöstra Stilla havet är en utdöende art, där forskare bland annat sett att omkring 70 procent av graviditeterna slutar med missfall eller dödfödda kalvar, och deras diet består mestadels av Kungslax, vilken också är en utdöende art. Att dessa späckhuggare inte äter tumlare beror på att deras ekologi är olik den hos späckhuggare som äter marina däggdjur.

”Komplexa och intelligenta”

Jag får ofta frågan varför de sydliga späckhuggarna inte bara äter sälar eller tumlare istället, säger Deborah Giles vid Wild Orca. Det beror på att fiskätande späckhuggare har en helt annan ekologi och kultur än späckhuggare som äter marina däggdjur – även om de två populationerna lever i samma vatten.

– Så vi måste dra slutsatsen att deras interaktioner med tumlare tjänar ett annat syfte, men detta syfte har bara varit spekulationer fram till nu, säger hon.

Forskarna menar dock att man kanske aldrig kan konstatera varför späckhuggare trakasserar och dödar tumlare, men däremot kan man se att beteendet förts vidare genom generationer vilket i sig visar den komplexa kultur djuren har.

Späckhuggare är otroligt komplexa och intelligenta djur. Vi upptäckte att beteendet att trakassera tumlare har förts vidare genom generationer och över sociala grupperingar. Det är ett fantastiskt exempel på späckhuggarkultur, säger Sarah Teman vid UC Davis.

Fakta: Späckhuggare (Orcinus orca)

Den största tandvalen i familjen Delphinidae, som även inkluderar delfiner och tumlare. Det finns ett antal olika slags späckhuggare som skiljer sig åt i både beteende, vad de äter och hur de ser ut. Olika späckhuggare kan också använda olika ljud.

En hona kan bli uppemot sju meter lång och väga fyra ton. En hane kan bli 9,5 meter lång och väga åtta ton.

Späckhuggare finns i alla större hav, det är dock oklart hur många det finns totalt och på vissa platser räknas den som hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya hotade arter i Sverige – älg och iller rödlistas

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 juli 2025
– av Isac Boman
Älgen har ökat markant i norr - men i landet som helhet syns en tydlig minskning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har publicerat en ny preliminär version av rödlistan, där älg och iller nu föreslås klassas som hotade arter. Samtidigt bedöms uttern ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort – efter en lång period av tillväxt.

Rödlistan är en sammanställning över arter som bedöms ha så pass små eller minskande populationer att de riskerar att försvinna från landet på sikt. Den uppdateras vart femte år, och årets preliminära version är öppen för granskning och inrapportering till och med den 15 september.

Att älgen rödlistas kan väcka förvåning – särskilt i norra Sverige, där stammen på flera håll har ökat. I flera län har därför jakttrycket höjts för att minska betesskador. Men sett till hela landet har älgstammen minskat med nästan en fjärdedel på tio år.

– Vi påverkas inte av något samhällsmål eller av skogsbrukets vilja att minska stammen, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig vid SLU:s Artdatabank, till TT.

Enligt Thurfjell är jakten den främsta orsaken till minskningen – trots att många jaktlag medvetet skjutit färre älgar än de tilldelats.

– Visst finns orosmoln som varmare klimat och sjukdomar, men framför allt beror det på att man skjutit älg, säger han.

Tumlare i fara, utter på väg tillbaka

En annan art som väcker oro är tumlaren i Bälthavet, som ofta fastnar i fiskenät som bifångst. Samtidigt visar vissa arter en tydlig återhämtning. Uttern har ökat stadigt i flera år och tas nu bort från listan, bland annat tack vare arbetet med att minska mängden miljögifter och kemikalier i svenska vattenmiljöer.

För att en art ska kunna klassas som livskraftig igen krävs att minskningstakten varit under 15 procent under tre generationer. Men även om det kravet uppfylls hålls arten kvar i ytterligare fem år som en försiktighetsåtgärd innan den eventuellt avförs helt från listan.

Illern, som nu föreslås rödlistas, tros minska i antal – delvis på grund av konkurrens från uttern, som lever i samma miljöer.

Årets preliminära lista omfattar fler nytillkomna arter än sådana som tagits bort. Totalt har 210 arter lagts till, och 228 fått förändrad klassificering jämfört med föregående lista. Bland de nya rödlistade arterna finns orkidén Adam och Eva, laxöring, sill och vikare – en sälart.

Att en art rödlistas innebär inte att den omedelbart är på väg att försvinna. Kriterierna varierar beroende på art. En population på under 20 000 individer kan räcka för rödlistning – men i andra fall, som för kungsörn, krävs att antalet faller under 2 000.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogen lever när träden dör

Den biologiska mångfalden

uppdaterad 4 juli 2025 publicerad 3 juli 2025
– av Redaktionen
Att en variation av döda träd får ligga kvar i skogen är livsviktigt för många arter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


När gamla träd dör börjar livet för många andra arter, visar en avhandling. Åtskilliga hotade arter behöver död ved för att överleva, men också ett varierande landskap.

Död ved, det vill säga döda träd och grenar i naturen, är livsviktigt för omkring en fjärdedel av Sveriges skalbaggsarter. Även åtskilliga svamparter är beroende av den döda veden för att överleva.

Tillsammans med mikroorganismer och svampar bidrar skalbaggar till nedbrytning av trädrester, vilket ger näring till jorden och skapar livsmiljöer för andra insekter som i sin tur blir mat till bland annat fåglar.

Däremot är många av dessa arter av svampar och skalbaggar hotade idag, bland annat på grund av att just död ved börjat bli en bristvara – särskilt i bruksskogar. Paulina Bergmark från SLU har i sin avhandling undersökt om dessa arter bevaras bättre i landskap där naturvård kombineras med skogsbruk, något som ofta kallas ekoparker. Statligt ägda Sveaskog startade de första ekoparkerna för omkring 20 år sedan, där syftet är att gynna arter som påverkas negativt av traditionellt skogsbruk. Idag finns det totalt 37 sådana skogar.

I fem av dessa ekoparker har Bergmark studerat arter av skalbaggar och svampar som lever i kapade höga stubbar. Vidare jämförde Bergmark resultaten med fyra områden i vanliga produktionsskogar.

Fler rödlistade arter

I ekoparkerna fanns det fler olika sorters träd och även bra tillgång på död ved. I produktionsskogarna fanns däremot många skalbaggar, men inte i lika stor utsträckning som i ekoparkerna.

Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon i ett pressmeddelande.

I avhandlingen framkom också vikten av mångfald av träd i skogarna. Olika typer av döda träd gynnar olika arter, menar Bergmark.

I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

OSZAR »